4.Naturen lär oss

 Jetdriven skalbagge lär flygindustrin bygga motorer

Bagge 1

Visst är bombarderbaggen märklig, med sin inbyggda reaktionsmotor.

Reamotorn används till skydd mot illasinnade släktingar i djurvärlden, som myror, grodor och spindlar. När någon blir för närgången riktar bombarderbaggen sin heta ångstråle mot antagonisten och puffar samtidigt iväg åt motsatt håll. Principen är densamma som när Hitlers V1-raketer smattrade fram över engelska kanalen med sitt skrämmande läte.

Nu försöker flygindustrin dra lärdom av bombarderbaggens skrämselvapen. Dess knappt millimeterstora förbränningskammare i baken har en utformning som flygmotortillverkarna gärna vill skala upp till centimeterstorlek. Formen på det hjärtformade utrymmet, och på det smala strålröret som kan vridas åt alla håll, har visat sig kunna lösa ett stort problem i flygbranschen:

Ibland händer det att en jetmotor stannar under färd. I den bistra kylan på hög höjd, kanske femtio minusgrader, är det svårt att återstarta gasturbinen. En anordning för pulsförbränning, liknande bombarderbaggens, kan då spruta in brinnande jetbränsle i motorn och få igång turbinen igen.
Andy McIntosh, som jobbar på institutet för energi- och resursforskning vid universitetet i Leeds, tar nu vetenskapliga beräkningar och datorsimuleringar till hjälp för att avslöja skalbaggens hemlighet:

– Bombarderbaggens försvarsmekanism utgörs av en mycket effektiv naturlig förbränning, säger Andy McIntosh.

– Vi kan lära oss mycket genom att kopiera de intrikata konstruktioner som finns i naturen. Om vi förstår oss på den här baggen kan vi göra avsevärda framsteg inom förbränningsforskningen.

Då tänker han främst på hjärtformen hos bombarderbaggens förbränningskammare som är så viktig för att maximera mängden material som sprutas ut.

Andy McIntosh tänker dock fuska med bränslet och tändningen. Till skillnad från baggen använder han vanligt flygbränsle som tänds genom att hetta upp förbränningskammarens väggar.

Bombarderbaggens egen reamotor får sin kraft från den kemiska energi som frigörs då två vätskor (väteperoxidas och hydrokinon) blandas i förbränningsutrymmet. Energin är så stor att restprodukterna (bensokinon och vatten) värms upp till hundra grader och förångas. Ångan sprutar ut med tjugo meter i sekunden och explosionerna upprepas hundratals gånger i sekunden.

Det treåriga forskningsprojektet har nyligen beviljats två miljoner kronor från huvudfinansiären för fysik och Engineering i Storbritannien EPSRC.

Ha en bra dag alla!

Annonser

30 thoughts on “4.Naturen lär oss

  1. Tjäna!
    Finns mycket att lära av att blicka i naturen
    Jag har någons sorts jetkraft inbyggd i mej eller så är det jetdrivna stickor och virknålar jag använder.
    Kram

  2. Jaså, du har gett dej på att undervisa som flyglärare också?

    Man kan inte förstå sej på forskarna ibland. Var får de sina idéer från?

    Kram/Gilla

      • Klart att naturen är viktig att studera, när man ska hitta på nya saker. Tycker du inte ens om att flyga. Jag tycker att det nästan är som att åka buss. Ingen rädder här inte.

        Kram/Gilla

  3. Där fanns mycket intressant att veta, det är bra med att blogga, man får lära sig mycket som man inte hade en aning om…
    Ikväll somnade jag i soffan men nu blir det godnatt på riktigt
    Natti vännen o suss gott
    Pöösss o kraam**

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s